... i tre veckor har jag varit kass. Först superförkyld, hosta, feber... sedan lättade det lite och gick på öronen i stället. Men hostan höll i sig. Det blir gradvis bättre ... även om aptiten är obefintlig.

Så då tänker man... jäklars vad smal jag ska bli, men men, det är bara önsketänkande. Man blir inte smal av att inte äta. Sådeså.

Vi hade ett självvalt ensamhetsnyår i år. Helt ok när man har hundar som man inte vill ska bli utsatta för smällare på nära håll. Men faktiskt var det bara vi som var hemma på hela gatan så det var lugnt. Vid tolvslaget gick vi tvåbenta ut för att kolla på fyrverkerierna. I området runt omkring sköts det raketer men otroligt få smällare. Vi gick omkring och drack vår rosa Lambrusco, kollade på fyrverkerierna och invigde sedan det nya året med friterad camenbert och jämtlandsplockade hjortron. En härlig och trevlig kväll. Samtal/sms från nära o kära som också hade det bra värmde hjärtat.

Maya, Ella & Hilda tog firandet med knusende ro!
Fadde lagade som vanligt maten på nyårsafton och Myran var med oss ikväll.

Efter att Fadde lämnat lite godis hos sin nittioåriga mamma på hemmet i södra Helsingborg, hämtade vi Isabella på stationen i Ramlösa. Färden gick till Växjö och dotter/syster med familj. Ingen snö utan ca 5 grader varmt. Vi tog husbilen, alltid bra att ha gästrum med sig :-)

Lille julafton blev en härlig och lite stökig kväll. En del skulle handlas, mycket skulle fixas i köket men med allas hjälp och lite vin så flöt det på och vi hade en mycket trevlig kväll/halv natt... :-) undras om inte klockan blev halv tre innan skinkan var färdigkokt. Och den blev GOD! Lammhults skinka, prova den! Knäcken blev perfekt och den gröna långkålen utsökt. Och banne mej... kändes det inte precis som en lillejulafton ska vara :-)

Julafton flöt på, vi fixade och umgicks, vi tog en lätt lunch först och senare lite mer god mat med snaps och från mitt föräldrahem är det tradition med Nyköping (rena godiset). Fast "vissa" vill ju ha Skåne ;-)

Tomten hade lite problem men bestämde sig till slut för att komma. Barnen höll god min, men han hann inte mer än utanför dörren förrän Amanda sa: det var pappa! Amanda fick vara julklappsutdelare och vi hade en långdragen julklappsöppning med fika av olika slag. Kidsen blev trötta till slut, och de vuxna drack lite vin och pratade halva natten. En härlig och avkopplande kväll utan julklappshysteri!

Kanske inte så tokigt med jul ialla fall ...

Det är väl ok med jul. Men det är inte längre med någon gjädje jag går helgen till mötes. Man skulle ju kunna tycka att med barn och barnbarn så skulle man kunna fånga julglädjen igen... men nej, känslan från barndomens jular går inte att återskapa.

Jag minns lille julafton som om det vore igår. I köket i Tångaberg. Köket såg ut som ett bombnedslag, bordet var fullt med lingonris, paket, snören och papper och en plåt med knäck som försökte stelna. På spisen puttrade skinkan. I ugnen stod revbensspjäll och jansson. Köttkvarnen levererade julkorv. Julgranen stod lite halvfull i sin fot och väntade på att bli klädd på julaftons morgon. När skinkan var klar vankades en prov-knäckemacka och sedan skulle den svalna för att kunna griljeras. Mamma tog tag i att binda dörrkransen och fixa en julgrupp av rött & grönt.

Som trettonåring var det snart dags att krypa till kojs och drömmna om julklapparna som bara var ett dygn borta... skulle jag få en gitarr i år?
Väl i säng somnade jag till ljuden från köket och funderade på hur i herrans namn mamma hade tänkt att få ordning på detta till morgonen efter? Men trött och varm och med julens dofter i näsan var det inte svårt att somna.

Julaftons morgon. Sakta vaknade jag av lite tisseltassel från köket. Yrvaken stapplade jag dit och hade förstås gårdagkvällens kaos i minnet. Tvärstannade på tröskeln. Det var rent och fräscht, det doftade kaffe och pepparkakor, på bänken stod skinkan griljerad och fin. Burkar med knäck och ischoklad, hyacinter, julstjärnor och härligt doftande tallris i en kruka fanns också!

Saknar min barndoms jular ...

IDAG är det lätt att vara en STOLT MORMOR till Ellas valpar.

Norpa blev idag på femte starten SVENSK VILTSPÅRCHAMPION!
Hilda är sedan tidigare utställningschampion. VILKA TJEJER!!!

Grattis Britt, vilket kanonjobb ni gjort!
... och detta ovanpå en 2 i nkl på jaktprov!!!

LÖPET närmar sig förhoppningsvis... men det kommer att bli många turer innan vi vet om det blir några Hilda/Toby-valpar.

DAGS IGEN att gratta Britt & Norpa (B. Nattens Drottning) som varit ute i viltspåret och fixat första öppenklassettan!!! Här går det som på räls!

På fredagkvällen när vi parkerat husbilen vid ridhuset i Sätila där vi skulle ställa ut Hilda på lördagen föll Maya ihop. Bakstället bar plötsligt inte, hon kunde inte resa sig, kunde inte gå. Vi fick bära henne ut för att kissa... så vi fick tid på Blå Stjärnan i Borås kl 21. Mycket tårar på väg dit då vi förstås hade ett kännbart alternativ till medicin/operation...

Väl på plats så promenerar den gamla damen själv in i undersökningsrummet, inte en tillstymmelse till svaghet i bakstället och pigg som en mört. Det var inget snack om det vi fruktade allra mest, hon fick med sig lite smärtstillande och sedan sov hon gott på sitt duntäcke resten av natten. Teorin var att hon legat och stelnat till och vi vet ju att hon har lite problem med höfterna, så hon får glukosaminer. Så länge hon är pigg i ögon och kropp så är allt väl, men lida ska hon inte få göra... har vi tur så hänger hon med ett tag till.
Hon fyller 13 år den 20 januari!

Lördag. Vi var alltså på Frk Västras Adventsutställning och det var mycket lyckad. Allt flöt på trots 76 anmälda hundar i ett kallt ridhus. Och vi fick full valuta för våra köpta lotter, en såg och en kniv (det var förstås Fadde som valde ;-) en hyfsad placering på Hilda (2 chkk, hp) och väldigt trevligt sällskap, som det oftast är på hundutställningar!

Domarens kritik: Mycket elegant tik med flotta linjer, verkligen feminin från nos till svans, rör sig med elegans. Superfin. Välvisad.
Domare: Christina Drottsgård, kennel Moonstruck.

Söndag. Natten tillbringades i Varberg men vi fick skynda oss hem redan på morgonen för att undvika E6 i orkan med husbil. En klass-3-varning utgick …

Idag bär det av till Västras flatshow som är på lördag i Sätila utanför Kungsbacka. Varför åker vi då så långt för en flatshow kan man undra?
Jo, samma dag som anmälan gick ut bestämde min bror och jag att vi skulle gå igenom pappas lägenhet i Varberg den 27 nov.
Sugen på utflykt som man är, så fick jag ihop till en hel helg med husbilen .-)

Kul, men blåsigt :-)

Idag säger vi STORT GRATTIS till Britt & Norpa (B. Nattens Drottning) som gjort ett godkänt anlagstest i viltspår!

Helgen tillbringades i Malmöregionen. Jag har varit på en tvådagars föreläsning på Sydskånska KK om Hundens mentala utveckling som ingår i uppfödarutbildningen, och den leddes av en fantastiskt duktig och trevlig kvinna vid namn Ingrid Tapper, som jag varmt kan rekommendera!

Vi bodde i husbilen i Lomma på lördagnatten, och trots datumet var det nära nog tvåsiffrig temperatur dock väldigt dimmigt och lite tråkigt.

Vi tillbringade en lång dag i Åstorps Ridhus på SSRK:s årliga utställning. Massor av vänner & bekanta flankerade ringen och från Alingsås kom Britt med Elladottern Norpa. Vi hade en elev och en domaraspirant i ringen så det tog sin lilla tid. 69 vuxna och 15 valpar.

Norpa var först ut av "de våra" och blev oplacerad i jaktklass (9) men med excellent och bra kritik, något kilo lättare så...;-)

Hilda deltog i championklass (5) och VANN ! Med matte i snöret minsann.
I Bästa Tik deltog massor av fina hundar eftersom det var riktigt hög kvalitet för dagen. Jakttiken vann med Cert och Hilda blev 2 Bästa tik!

13 november...
Efter en trevlig kväll med god mat och gott vin så blev det på förmiddagen en träningsrunda med Ella, Hilda & Norpa. Bara markeringsträning eftersom det är det som det båda flickorna behöver träna. De går i exakt rätt riktning men avståndet har de problem med... en promenad längs stranden, en svag sol lyste och det var nästan vindstilla. Efter en enkel lunch gav sig Alingsåsarna iväg och både vi och hundarna var helt utslagna hela eftermiddagen.

Flott, vällinjerad championtik av högsta kvalitet. Härligt huvud och uttryck. Utmärkt överlinje, förbröst, vinklar och kropp. Flotta rörelser med kraft. Utmärkt päls. Mycket välvisad och med välförtjänt titel. Tilltalande helhet.
Domare: Lena Hägglund.

4-6 november 2011, Växjö & Växjö...

Färden mot Växjö gick strax efter lunch på fredagen. Det var underbart novemberväder, ca 10 plusgrader. Väl på plats hos barn & barnbarn hade vi en trevlig eftermiddag och kväll med god mat, idol och mycket lek med tjejerna Amanda 6 och Kajsa 2,5. Vi sov i husbilen och gick på lördag morgon upp till Löfgren–Öhlin och åt en stadig frukost.

Därefter bar det iväg några kilometer ner till Tipshallen där hundutställningen ägde rum. Vi stod en bit ifrån där vi kunde ha kompostgallrena ute för hundarna och senare på eftermiddagen hade vi lite fest. Det var Goldenligans tur att fira framgångar med skumpa och samma idé hade Millan fått så hela familjen kom med en äppelpaj och glass :-)

Detta räckte hela vägen till 2 bästa championtik med CK i konkurrens med 5 andra superfina championtikar!!

Helgen som gick bjöd på grått & småregn men i söndags blev det lite nyttig träning i Halmstadskogarna. Visserligen droppade det en del men vad gör det när man är i skogen ;-)

Hilda fick ett sök som var riktigt tungsprunget med mycket mossa och vatten. Precis som kompisen Ria före, tog hon ett bad efter tredje dummyn, men tog fart igen. Hon har en härlig attityd, kroknar lite, men sen är det full rulle igen. Några markeringar mitt i som hon klarade sådär, hon går rätt på men inte tillräckligt långt utan övergår i ett sök. Där får vi backa ...

Nästa evenemang är utställningen i Växjö. Där har det ALDRIG gått bra för oss, men vi får träffa Millan & Co, Bitte & gänget, kolla hundar & bo i husbilen och det är ju längesedan nu, ska bli såå mysigt :-) och vi har inte ens minusgrader i år, om det inte svänger snabbt...

Marita och jag åkte från Erikslund kl 06.00 fredag morgon och 19.00 landande vi vid hotellet i Poznan, Polen. Till vår förtjusning var det ett designhotell med en schysst restaurang, trevlig personal som kom med hundskålar och talade knapp engelska (trots att de var i tjugoårsåldern ?) men väldigt vänliga och tillmötesgående. Vårt rum var ganska litet men helt ok och fräscht och utsikt över en ödetomt, ingen trafik iaf...

Kväll ett blev lugn, vi levde på mina medhavda ostar, nötter och rödvin. Vi var helt slut så när Maritas ögonlock började fladdra så slutade jag prata ;-)

Sov gott och uppe med tuppen lördag morgon. Efter en kanonfin frukost gav vi oss iväg mot mässhallarna. Marita körde som en polack, så det gick undan ;-) och vi kom fram till en luftig hall utan några brötiga hundar att passera (detta var jag lite orolig för, det finns ju vissa icke-snälla raser som är godkända i dessa våra öst-länder...)

I hallen träffade vi omgående en svensk domare som även dömer flat, och precis som vi såg han ut som en fågelholk under bedömningen, några kompisar med springer samt de två polska, mycket rara, flickor som har en kull med Maritas Elvis som pappa.

Redan från början funderade vi lite på hur domaren tänkte... jag spiller inga ord på detta. Både Hilda och Elvis blev tvåa i championklass... Birvinnande flattehane blev BIG, men då hade vi åkt hem.

Lördag eftermiddag blev det varsin öl i solen på terrassen, en långpromenad i ett förfärligt område med vakthundar på varannan tomt... där en del grindar inte var stängda och hundarna kom utrusande. Marita o Elvis tog till snabbfötterna men jag försökte gå lugnt för att inte skrämma Hilda... vi hade tur för när jag satte ner foten och skrek GÅ HEM så vände faktiskt flera av hundarna. Men lite läskigt var det allt...

En god middag och en stor stark och sedan gick vi lös på vinet igen :-) Det fick avsluta dag två.

Vi tyckte båda att Hilda var aningen tunn i pälsen så jag satte klockan på halv sju söndag morgon. Det var bara att bita i det sura äpplet, ta en snabb kissrunda och sedan en dusch och en halvtimmes föning. Hon blev faktiskt supersnygg och segerviss åkte man med "polskan" till hallarna. Polskan tog ut en sväng lite för mycket och bakomvarande bilförare hängde med hela sin tyngd på signalhornet... körde upp vid sidan vid nästa rödlyse, tittade in i vår bil.. och looooog :-)

Ja, ja... söndagens utställning skulle man kunna lägga till handlingarna men jag väljer att kommentera.

Hundarna ställdes upp, fick springa ett varv, några valdes ut att springa fram o tillbaka två och två, bla Hilda. Därefter placerades hundarna!!!!!!!!!!

Den som kom sist fick gå fram först och ställa upp sin hund framför domarbordet och då skrevs kritiken...

Det jag reagerade mest på är att domaren läste ur katalogen så från att ha talat polska med hunden framför, bytte hon till engelska när hon kom till oss...

Eftersom vi inte ville komma hem till Svedala mitt i natten så hade vi bokat rummet även natt nummer tre. Vi åt en supergod middag på hotellet och därefter upprepade vi det vinnande konceptet med vin & nötter och sedan sov vi gott. Efter en maffig frukostbuffé styrde vi kosan mot Sverige.

Elvis och Hilda, som ju inte umgåtts så nära förut, uppförde sig oklanderligt och skiftade lite vilken matte de skulle sova hos. Dock hade Elvis en liten tanke om att Hilda snart löper och gjorde lite påsättningsförsök... vi får se hur det går med den saken...

Tolv timmar hem, men med trevligt sällskap och hur mycket pladder som helst... ja då går det ganska fort ändå :-

Väl på plats hos Vetten Åse, hoppade hon glatt (på eget bevåg) upp på britsen, la sig ner och svansen gick i hundranitti. Åse satte sprutan i nacken på henne och som tack fick hon tusen pussar. Förutom pussarna ville Åse dessutom ha 300 spänn... lite småsnålt alltså :-)

Det har varit helt underbart höstväder denna helg så på söndagen laddade vi ryggan med ett tiotal vilt och körde ett pass markeringar med Ella och Hilda. Ella är suverän, missar ALDRIG en markering utan går RAKT på, Hilda ser på ett ungefär och får söka lite men är i rätt område. Vi hade denna gång inga riktmärken utan var på ett öppet fält med högt gräs och snår. Några slaviga släpp till en början, men härligt snabba upptag och direkt in!! Solen sken, en ljummen vind blåste från syd. En helt underbar söndag!

Vi tog en tura med Scandlines och drack lite drinkar och hade så mycket att berätta sen sist så vi snubblade på orden ;-)

Vi hade bokat bord på den trevliga restaurangen Amici miei i Helsingør, precis som vi gjort i flera år, och som vanligt var det urgod mat och trevlig stämning. När vi betalat och var klara att gå kom kyparen med med fem glas Molinari Sambuca där det flöt några kaffebönor, han tände på och en tunn blå rök steg från glasen. Han hälsade från två gentlemen i andra änden av lokalen :-) Händer sånt inte bara på film och dansrestauranger ? Det var rätt kul i alla fall och ett trevligt avslut på en härlig kväll!

I helgen som gick hade FRK SKåne den årliga Kennelutmaningen på Järavallen. Morgonen var inte nådig med regn och hagel men bara efter någon timma klarnade det upp och vi hade en härlig men blåsig dag. Sju lag deltog på 4 "vanliga" stationer och på den femte var det ren och skär underhållning. Det var en stafett med slalom, dummykast i en hink med vatten och allt skulle gå på tid. Medan detta pågick samlades vi runt grillarna. En riktigt härlig dag!

Helgen som kommer har Höganäs BK spårtävlingar så det blir till att smälta in bland publiken. Några träningspass med Hilda är välbehövligt, nu märks det verkligen att hon behöver tänjas i huvudet för att orka mer.

Ella dundrar på i söket och skyfflar in och sedan gör hon låånga klockrena markeringar och linjetag. Och faktiskt med riktigt stor glädje och förväntan. Efter valpkullen märkte vi att hon inte var som tidigare, låg gärna bakom en buske i timmavis och var helt otaggad på träning. Det tog sig så småningom och nu är hon på topp. Får se om husse lyckas baxa in henne i eliten till våren :-)

Den 21 okt bär det av till Poznan för två Cacib-utställningar, Polsk Vinnare samt Cruftskvalificering... nog skulle man vilja ha något av detta med hem :-). Tyvärr har Hildas underull inte tagit sig så mycket som jag hade förväntat så det blir till att "fluffa" ordentligt. Det ska i alla fall bli en trevlig utflykt, en lång resa, men på tre hotellnätter ska vi väl hinna vila upp oss. Lite shopping och restaurangbesök ska vi såklart kosta på oss!
Det är Maritas Elvis (Fla. A Fortune to Borrow) & min Hilda som ska in i elden. Håll alla tummar för oss är ni bussiga :-)

... i en väl inpackad urna där vi ju får tro att Myrans aska finns. Förpackad 9 dagar efter hennes död den 21/8 och kommer nu som först?? Vi har förlikat oss med förlusten av henne men saknaden ligger precis under ytan. En så personlig hund glömmer man inte så lätt.

Vi tackar alla som på minsta lilla sätt stöttat oss, i det som i våra hjärtan under en period var ett helvete på jorden. Vi lägger skärvorna bakom oss och strävar på. Myran finns inte mer än som en urna i bokhyllan men finns för alltid i våra hjärtan. Lilla Mylisen, vad du fattas oss ...

Vi anlände på eftermiddagen och ställde i ordning i väntan på att resten av folket skulle dyka upp – Isabella med Jonas och Millan med familj.

Det blev en enkel kvällsmat bestående av varma mackor och sedan ett antal timmar med lite vin och mycket snack i stearinljusens sken på vår veranda :-) Det minsta rummet i huset, där vi alltid tränger ihop oss! Pladdret pågick visst till halv tre... men då hade undertecknad redan sovit ett par timmar som tur var :-)

Lördag förmiddag. Mulet men varmt. Efter en ganska sen frukost (vissa var tröttare än andra, så födelsedags-grisen gick upp först och diskade, ha ha).
Isa och Jonas tog färjan in till stan för att handla (man cyklar till färjan, åker över på 25 min. och landar mitt i stan). Fadde kurerade sig i soffan och vi andra var ute några timmar och plockade svamp, så till Portersteken på kvällen hade vi smörstekta kantareller, gott rött, klyftpotatis och sallad.
Urläckra vinglas, en bok, en fin ansiktskräm samt en "kamin" fick jag i present. Tack snälla! Halva gänget var nere och fiskade men det blev inte en endast firre... det är väl mest att själen verkligen får ro nere på bryggan ;-) Efter den urgoda middagen var det samma visa på verandan igen, dock inte så sent.

Söndag morgon vaknade vi till en strålande sensommardag. En sväng in bakom huset för ytterligare kantarellplockning, lunch innan Isa o Jonas skulle med tåget till Lund, och sedan en långpromenad i det underbara vädret. Millan med familj åkte in med sexbåten och Fadde och jag stannade kvar för att köra hem tidigt måndag morgon.

Tack alla goa för en helt underbar helg!!!

Kajsa matar dogsen med chips...

Vi körde till Ranarp (några mil norrut) och landade vid Skälderviken i strålande sol. Blåsigt och lite svalt, men fint. Goldenligan kom en stund senare och vi satt ute och snackade några timmar men till slut blev det för kallt...

Lördag morgon bjöd på mulet, blåsigt och under dagen fick vi en del regn. Lite hundprommisar men annars mys i bilarna och det gick åt en del pocketböcker ;-). Vi har nu betat av "att-fira-listan" och denna gång var det Ella som firades för C.I.B (Intuch) och därmed livstidskvalificerad till Cruft's!!!

Senare samma kväll kockade vi var för sig och strålade samman när maten var klar. Skulle tittat på TV men med allt detta snack så missade vi det... :-)

Vi vaknade till en mulen men vindstilla söndagmorgon, lite hundträning för vår del. Hilda fick en mjukstart med fem markeringar och ett sök som hon gjorde bra. Efter detta bar det av hemåt efter lite fruktlösa försök att hitta kantareller på vägen. Trots det lite tråkiga vädret blev det ändå en skön helg!!!

För fjärde året i rad har jag jobbat på Ridgebackklubbens special på Råå (Helsingborg). I år hade vi två polska domare som var urtrevliga (den kvinnliga dömde flattarna på Sofiero igår). 88 anmälda, så även där har antalet sjunkit...

Solen sken, åskan mullrade, regnet vräkte ner och på efermiddagen blev det olidligt hett och kvavt. Men en härlig dag och som alltid fint arrangerat, god middag och en fin present. Verkliglen väl omhändertagen på denna utställning...

Superfina priser till utställarna, och en rolig grej i sammanhanget är att handomaren hade med en liter polsk vodka som BIR-vinnaren skulle ha :-)

Det blev inga sovmorgnar denna helgen men nu har vi inget inplanerat förrän i slutet av oktober då vi gör en liten utflykt till Polen.

30 anmälda hundar, den nedåtgående trenden fortsätter... 1 CK delades ut i hanklassen!!!! och 13 i tikklassen.

Vår lilla Hilda, helt utan underull, blev tvåa i championklassen med CK, men blev inte placerad i bästa tik och det blev inte heller den vinnande championtiken...? Lite ovanligt, men domaren visste vad hon ville ha. Jag tyckte hon dömde bra ändå.

Vi hade molnigt och vindstilla, helt perfekt hundväder. Trevligt sällskap runt ringen men det blev ju en kort utställning, strax före 11 var vi klara.

Nu har vi ingenting anmält förrän utlandsresan i slutet av oktober och ett jaktprov dessförinnan, om vi nu kommer med på Ystadprovet vill säga ...

Ska så smått våga träna Hilda. Jag har sådan ångest när det gäller det.
Tror att Myrans död (Moonstruck Runaway Bride) helt klart har att göra med att jag tog ut en helt otränad hund med en infektion i kroppen och körde igång denna med plötslig träning... men ingen vet ju hur det uppstår.

Lilla, lilla Mylan... åh vad vi saknar dej....

Vi körde till Ölands norra del i fredags för att Hilda var anmäld till utställningen på Böda Sand. Dagen innan blev det domarbyte (till Carl Gunnar Stafberg) så där drog jag öronen åt mej, men stod fast vid beslutet att åka och ta det som en härlig utflykt en sensommarhelg. Vi hade kanonväder (som alltid där), åt & drack gott och hade dessutom härligt sällskap av Concurro-Renée & Ted. Många goa skratt blev det!!

Det blev lite/mycket rosa bubbel i eftermiddagssolen för att fira att deras egenuppfödda Mejra blev champion och Bim! (Ja, jag misstänkte på goda grunder att de skulle åka hem med en champinjon, så jag smög in två flaskor i kylen :-)

På utställningen vann alltså Mejra bästa tik och som tvåa stod Hilda. Superlativer från domaren, underbra linjer osv. hm... men jag tror ändå inte hon är hans typ, men vad gör det om hundra år :-)

Så himla kul för Renée, första champinjonen i egen uppfödning. Det är stort!

Vidare till Kalv där vi låg på en camping med sjötomt, blandat väder, regn första dagen.

Vi hade en släktträff inbokad på Aspö och dit kom hela 99 personer av maximalt 145 om jag inte minns fel. Vi hade en härlig dag med lekar, spel, mat & dryck och många härliga samtal, framför allt för oss "riktiga" släktingar... respektive hade kanske inte så stort utbyte av våra barndomsminnen. Men en härlig dag med hotande moln men solen lyste över oss ända tills grillmaten var uppäten på kvällen och sedan kom stormen, men då var vi ändå klara för bingen de flesta av oss :-)

Vi åkte vidare till Kalmar där vi hade en härlig kväll med söstrami och Toni, brorsonen Philip var hemma & trevlig som vanligt :-)

Solen sken måndag morgon och vi drog upp genom landet. Målet var Ransäter och det blev några stopp på vägen dit. Härligt väder hela tiden.

Läs om Ransäterutställningen nedan!! Det var en härlig helg med fyra övernattningar i strålande väder och vi fick en Champinjon med oss därifrån.

Vi körde runt lite i Värmland & Dalsland men till slut fick vi nog av skogen och styrde kosan mot bohuskusten och ljuset ;-) Lysekil, Smögen och favvon Mossholmens Marina där vi stod i tre dygn i strålande solsken just precis vid strandkanten. Några riktigt härliga dagar.

Sista veckan kvar av semestern... Oslo nästa. Det började bra. Och slutade i förtvivlan. Vi åkte iväg med fyra hundar och kom hem med tre. Vår allra älskaste Myra blev sjuk och fick stanna på en fäll i Oslo. Innan vi åkte lade jag på henne en filt så att hon inte skulle frysa, knäppt va ;-)

Läs mer på Myras sidor/tävlingar.

Nåväl, min fot hade gått åt skogen igen (en stukad fot blir aldrig bra, bara lite bättre emellanåt). Handler efterlystes och flera erbjöd sig men med tanke på att Hilda är rätt vild så kände jag nånstans att det kanske var enklast om jag själv sprang med henne. Men just när vi var på väg in i ringen kom en av våra stora uppfödare och erbjöd sig och det var bara att tacka ja... en viss vana vid vildingar fanns ju :-)

Caci-Micke och Hilda vann öppenklassen, blev placerade som 3 bästa tik med cert, r-cacib och och Hilda blev CHAMPION, 2 år och 4 månader gammal!! Gissa om Micke blev förvånad över rosetten, det hann jag aldrig berätta innan dom stack in i ringen :-)

Dag två blev en slappedag och dag tre var det dags igen. Ingen handler i sikte så jag sparkade av mej skorna och stapplade in i ringen. I championklass minsann ;-) Men att springa gick faktiskt väldigt bra, dock fick jag bita ihop rejält och det riktigt onda kom efteråt... Hilda var på topp så det var bara att hänga på :-). Hon slutade som nummer 2 (5) i sin debut i finklassen :-) och sedan som tredje bästa tik igen!! Hurra för snyggot, nu med matte i snöret :-)

Fin championtispe 2 år gammel. Utmärkt typ och helhet. Välskuret huvud. God lång hals. Välvinklad fram och bak. Härlig topline. Rör sig med gott driv. Prima päls. Välvisad. / Jan Roger Sauge

Torsdag kväll anlände vi och efter lite snabbshopping körde vi tvärs över ön, ca 3 mil, och landade för natten i Svaneke hamn. Lite svalt och molnigt gjorde att det inte var så mycket folk i rörelse så vi valde att kocka i bilen i stället för att äta ute som vi tänkt.

Fredag morgon var det varmt, sol/moln och efter ytterligare lite shopping och körande begav vi oss mot Ibsker Plantage och jaktstugan där vi ställde oss. Ut med kompostgaller och markis, kaninträning med Hilda sedan en bra bok, lite vitt och sedan kom regnet, jösses vilket spöregn hela natten, men vi hade ju tak över huvudet. Och säkert var det alla dessa millimeter som man hotat oss med under lördagens jaktprov.

Lördag. Väldigt dimmigt, men varmt. Hilda hade fått startnummer 5 och det var två kilometer att gå till provplatsen... hur skulle vi göra? Det kändes lite stressat att gå och titta och sedan tillbaka och hämta henne så vi tog med den unga damen och väntade i ca två timmar innan det var vår tur. Eller otur – beroende på hur man ser det :-)

Hon hade hunnit ladda rejält och gick på tårna fram till domaren. Det började med en enkelmarkering på ett kalhygge med högt gräs, markeringen föll bakom en trädstam, det var inte så långt men tydligen virvlade det rejält för de flesta hundarna gick över i sök, många tog till slut dock ikke Hilda ... ni vet hur man liksom rasar ner inombords, där försvann förstapriset...

Nästa uppgift var en vattenmarkering med en duva, långt att simma men här gjorde Hilda ett kanonjobb :-) en solklar etta... om nu inte om hade varit...

Vidare till ännu en landmarkering som inte borde vara svår men även här blev det en hel del sök, men Hilda kom till slut in med anden.

Ganska långt fotgående till söket, hyfsat bra men är inte helt nöjd... och då talar vi om fotgåendet och inte söket... för söket, det blev en katastrof.

Hon började med att irra, jag fick mana på och då drog hon ut/upp. Ganska gles bokskog och söket låg i en uppförsbacke med vatten på höger sida (jadå, där var hon också och kollade på slutet ...)

Hängde över något vilt och lämnade (det såg jag gudskelov inte) men tog en kanin och kom in direkt och lämnade i hand!!! YES, som vi tränat! Det var ett segt och omotiverat sök, men hon kom in med en and. Ut igen och greppade en jättefågel som jag inte såg vad det var, lade ner (för att greppa om?) då visslade jag in henne (för att snabba på–fel tänkt av mej), hon kom som ett skott men tom, och domaren tyckte det räckte så eftersom hon saknade fart och gnista...

Vi tar till oss det som gick bra; fot, skottfast, stadig, och tränar vidare på det som inte gick så bra. Framför allt gäller det nog att försvåra/förlänga träningen, det var ju huvudet som inte höll på slutet ...

Söndag. Halv elva började utställningen i Rønne. Det blåste halv storm och duggregnade och flattarna var först ut. Hilda ställdes för den italienske domaren Guiseppe Alessandra och vann öppenklassen med exc och CK och blev sedan 3 bästa tik på platsen för certet (nu hade en jaktprovstrea suttit fint ...). En timme senare lämnade vi området och körde en sväng på Bornholm. Vi landade i Allinge hamn där vi övernattade med strålande utsikt över havet. Öl och pizza var inte en helt fel avslutning på dagen :-)

Måndagen blev en slappedag i väntan på färjan som gick halv 7 på kvällen. En kall öl på en uteservering på torget i Rønne, lunch i husbilen, mer shopping, hundpromenader i småbåtshamnen ...

Allt som allt en härlig helg. Visserligen utan förväntade toppresultat men en trevlig långhelg på Solens Ö, där solen tyvärr mestadels lyste med sin frånvaro.

En annan del av familjen, nämligen dotter Millan med sin familj, var på en annan av våra favoritöar. Övernattning och tjusig 6-rätters på Karin Franssons krog i Borgholm på Öland där man firade farfar Björns födelsedag!! Grattis Björn!!! Snart ikapp ;-)

Amanda 5,5 år, hade en liten fundering när det gällde den första förrätten... inte ett barns vanliga vrål; öööhrk va äckligt!! utan hon frågade försynt om man tagit bort slemmet från sniglarna ;-)

Fadde fick en bok av Isa & Jonas och på söndagen var det dags att födelsedagshandla till Isabella på IKEA. Många timmar där gav trötta vuxenfötter och efter att ha lastat av på Skolgatan for husbilen vidare mot Österlen.

Här hade vi blivit störtförälskade i ett hus i Degeberga och detta skulle vi titta på. Huset är fantastiskt och skulle passat oss perfekt men när vi kunde bortse från mäklarens "Provence-bilder" så visade det sig ligga med utsikt över en industri och Forsakars stora parkeringsplats. Där blev vi genast avtända så vi tog en långpromme och kollade Forsakars vattenfall.

Därefter styrde vi kosan mot favoriten Ystad. Där stod vi, granne med havet, på en stor gräsplan tillsammans med ett tiotal husbilar, grillade, gick med dogsen, lyssnade på radio... tja, vad mer kan man önska av en söndakväll :-)

Måndag morgon bjöd på regn & blåst så nu kunde det räcka med utflykter. Hem igen till Höganäs efter en mycket trevlig helg! Jobba lite, städa och packa om sedan bär det iväg till midsommar igen!!!

Varning: det här blir långt och handlar till väldigt stor del om hundar ;-)

Vi har haft en helt fantastisk helg med drömväder och flyt!

Fadde, hundarna och jag landade på klubben med husbilen (500 m hemifrån) redan fredag eftermiddag. Klubbhuset såg ut som ett bombnedslag med kartonger, priser, rosetter... och allt detta skulle då sorteras. Vi hann med lite grand innan det var dags för domarmiddagen på Bryggan i Höganäs hamn. En jättegod middag i trevligt sällskap och intressanta diskussioner – om hundbedömning förstås!

Tillbaka på klubben fortsatte vi jobbet och där hade då en hel flock övriga funktionärer fixat o donat, ätit pizza och druckit vin. Vi föll in i den trallen, vinet alltså ;-) och sedan höll vi på till nånstans halv tre...

Upp med tuppen, funktionärsbuffé serverades från kl 06.30 men så tidigt är det bara kaffelatte som slinker ner.

Min uppgift för dagen var att ansvara för ringpersonalen på morgonen och att jobba som skrivande ringsekreterare. Det var riktigt kul att få sitta och studera brukshundar och jag hade en väldigt trevlig domare så det blev en bra dag! Allting funkade klockrent, både hos oss i ringarna och på lydnaden som gick av stapeln på planen bredvid där vi hade Lydnadsklass I–Elit.

Så var det då dags att sadla om inför söndagens anstormning. Efter många timmar kunde vi slå oss ner, äta en italiensk buffé, dricka lite vin och koppla av och samla oss för söndagens uppgifter. Det blev inte så sent ;-)

På söndagen vaknade vi till ännu en strålande dag! Folk började strömma in tidigt, det var 192 anmälda till vår inofficiella utställning, 300 anmälda starter till agilityn, vi hade rallylydnad samt IPO. Mycket folk alltså :-) och på alla platser var det full aktivitet.

Bedömningen i tre ringar tog sin lilla tid, sedan Barn med hund och därefter drog finalerna igång. Resultaten finns här: http://www.hoganashund.com/

Jag hade lite skiftande uppgifter (tyvärr ingen stegräknare, ha ha) och jag ställde även Hilda, mest för att kolla av domaren som även dömer flat.

När finalerna var avslutade så började det rent fysiska jobbet med att bära & bära. En tom appellplan var vad vi skulle lämna efter oss. Klubbhuset hade åter igen blivit "bombat" med resultatlistor, överblivna priser o rosetter... och nu var det städning och sortering som gällde innan vi kunde koppla av. Jag tog beslutet att inte köra hem eftersom jag inte hade orkat packa ur husbilen... som tur var fanns rester kvar av buffén, och helgen avslutades med stämsång. Ja, du läste rätt ;-)

Det har varit en helt fantastisk helg ... vi har fått mejl från domare, utställare och andra tävlande som verkligen visar på uppskattning. Det har sannerligen flutit på hela helgen och nu laddar vi om inför HÖGANÄS HUND 2012!!

Redan vid genomgången fick jag en hint om varför provet på Nordsjælland gick åt skogen. Skäms faktiskt att jag inte hade koll på det... Hilda, drygt två år, efter löpet skendräktig (iaf i skallen)... inte konstigt att jag inte kände igen min lilla skrutt.

Nåväl, vi började med långa linjetag där vi gick ut med hund och dummy och skapade kända områden. Skickade och växlade med markeringar. Det var ganska små dummies i söken så flera av hundarna lade sig till med olaten att plocka 2-3 med sig hem. Då var det bara att knata ut 70 meter, sätta hunden mitt i området, visa på en dummie och förklara att "nu har jag ju faktiskt bara betalat för en chokladkaka, då kan du ju inte komma med tre till kassan". Gå hela vägen tillbaka (ibland behövdes det mer än en gång, så motion fick vi), söksinal, ja, sök-sök eller vad nu hunden gick på. Där visade det sig tydligt om hunden kunde skillnaden mellan sök- och inkallningssignal. De flesta gånger lyckades det och vovven kom tillbaka med EN dummie.

På eftermiddagarna höll vi till i ett fantastiskt område, en jättestor äng med vatten på tre sidor. Här skulle det bli linjetag ... :-) Änder, gäss, fiskar som slog och fiskare som kastade var dagens störning. Vattendirigeringar, markeringar, träning på att gå fot ända ner till vattnet, stadga i parti o minut :-). Hilda imponerade! Inte en knallning på två dagar. Gick på långa linjetag som vi aldrig nånsin tränat innan. Stöttning av matte med en sufflerande Karin en bit i från ;-) gjorde hon fina linjer och lyssnade på signaler. Hon stannade till och med på stoppsignal ca 50 meter ut, jag dirigerade SÅÅÅ och hon gick rakt in i området, plockade och kom hem. Då var jag nära gråten ;-)

Nära förtvivlands rand var jag också när jag inte kunde hålla Hilda ordentligt vid fötterna. Hemma på träning funkar det kanon så jag var så nöjd när jag åkte dit... med den retning som blev av allt folk, en människa som stod på en äng o kastade, för att inte tala om skott o vatten... Ja, då gick det inte att hålla henne fot. Hon kunde INTE släppa markeringen för att gå rakt ut på linje utan stod på tvärs framför mina fötter. Suck. Det var väl ungefär det som jag fick som hemläxa ;-)

Det har varit en helt underbar helg. Trevligt sällskap, god mat, underbart väder och massor av lärdomar.

Idag har anden varit ute en sväng... och gissa vem som sög den på direkten ;-

Parolen började 8.30 och vi var där i god tid. 170 anmälda hundar, skönt väder och härlig stämning. Det tog en bra stund innan Brugsprøve kom igång för oss som skulle klara av detta först för att få starta på jaktprovet. Minst 1 1/2 timmes väntan innan det var vår tur, Hilda blev godkänd och nu blev det bråttom till rutan eftersom vi hade startnummer 32.

Ingen vid väntlinjen när vi kom dit så det var bara rätt ner till vattnet och sätta igång. Skott och kast, Hilda satt stadigt och simmade sedan rakt ut och hämtade duvan. På vägen in väljer hon att gå upp ett par meter ifrån mej och där fick hon kämpa bland grenarna. Ingen avlämning i hand heller...

Fotgående en bit upp i skogen som gick bra, och där skulle komma två enkelmarkeringar. Samma sak här, hon satt kvar – inte en tendens till knallning – men sedan hände något. Hon markerar anden men springer förbi på "fel" sida och och virrar en hel del. Tillbaka till fågeln och snurrar där innan hon slutligen tar upp den. Halvvägs in till mej spottar hon ut den och ställer sig och tittar, varpå jag visslar. Och då kommer hon UTAN att ta med sig anden.

Olydig och nonchalant och förmodligen helt slut i skallen för såhär beter hon sig inte annars. Och definitivt inte med änder... det är jättekaninerna som hon kan hänga över. Och det var ju det enda jag var lite orolig för ;-)

Nåväl, jag valde att avbryta provet för att inte riskera att befästa detta beteende. En fikastund i solen och sedan bar det iväg hemåt igen. Allt som allt så tar jag på mej hela skulden för att hon inte fick en chans att vila, skulle såklart legat på lite så vi inte hamnat så långt bak i Bp-kön... eller så skulle jag satt henne i bilen så länge. Men det är lätt att vara efterklok...

Resten av dagen sov sig Hilda igenom, hon reagerade inte ens när vi klev över henne :-) Lilla pluttan...

Det var inte vår helg det här, men även solen har sina fläckar ;-)

Den skriftliga kritiken* var kalasfin, för att inte tala om den muntliga; en helt fantastiskt vacker tik, den absolut snyggaste i klassen i stående, meeeen ... hm, nåt om en tendens till att höja svansen i rörelse ... besvikelsen är påtaglig kan jag lika gärna erkänna ;-)

Har jag skrivit förut att det går fler tåg? För det gör det. Och det som går till Ransäter hoppar vi på! Mitt i semestern, på väg till Norge, passar det perfekt.

Innan dess åker vi troligen till Tvååker, det är lite närmare dit för oss :-)

Upp med tuppen i morgon för en liten tripp till grannlandet och Hildas första jaktprov. Vi skulle tränat kanin idag efter utställningen men Hilda är totalt slut i pallet så det är ingen idé att chansa på upptag som kanske misslyckas ...

"Elegant tik av utm typ, feminint huvud med fint uttryck, välvinklad fram, utm förbröst, flott hals och resning, stark rygg, välvinklat bakställ, passande benstomme, rör sig med bra steg från sidan, utm pälskvalitet, välvisad."

Lördag morgon bjöd på en helt underbar utsikt i strålande sol från en klarblå himmel. Några slappetimmar, härliga hundpromenader och lite Hildaträning blev det innan vi förflyttade oss till Hässleholmsgården inför söndagens utställning.

När vi kommit i ordning där öppnades skumpan och vi firade en av Lotus (Lykkefunds Blue Lotus) promenadsegrar :-) Det var härligt väder så det blev lite grillning och det var skönt att sitta ute och äta. Återigen en tidig kväll med laddning inför söndagen. Gud vad jag sover gott i husbilen. 12 ° och duntäcke är perfekt!

Söndagens utställning rullade på i rask takt. Härligt väder, solen sken men det blåste ordentligt. Hilda fick excellent, blev tvåa klassen och fick Ck men sedan blev det inte mer. Tyvärr var det samma domare som förra sommaren gav henne Cert och 2:a bästa tik!! så det var förstås en besvikelse... men – som LykkefundsBitte beskrev sina hundars resultat på FB – vad gör det om hundra år :-)

Nu laddar vi om inför utställningen i Hasslarp på lördag och hoppas det går hela vägen till sista certet. Skam den som ger sig :-) Dagen efter åker vi över sundet och provar lyckan på jaktprov! Härligt att ha hundar som platsar på bägge ställena :-) Det blir Hildas första jaktprov så förväntningarna är inte så högt uppskruvade, men hög tid att introducera ett provtillfälle för den unga damen!

Har du nån tumme ledig så kan du väl hålla den för oss till helgen ;-

Vi tog en liten Skånetripp och började med att fika hos Isa o Jonas i Lund. Härligt att träffas, det var ett tag sedan... goa kanelbullar :-)

Därefter körde vi till Lomma BK, ett loppspott därifrån, dit vi anmält Hilda till en inofficiell utställning. Mest för att ha ett mål med utflykten, men samtidigt är det mysigt att sitta och hänga, prata med folk, titta på hundar, fika lite... ja, ni vet :-).

Det var 7 flattar anmälda och Hilda slutade som BIR i bedömningen och Reserv i gruppen! Domare var John-John Johnsson och det var 291 anmälda hundar. Grupp 8 hade som vanligt många representanter så BIG-R som hon blev var ju inte fy skam. Tack Helen L för samtliga bilder! Och Grattis till BIM och Lommas 5 vackraste hund – Beck! Superfint visad av Pauline!!

Vi missade BIS-finalen på grund av ett åsk/hagel/regn som på bara några sekunder gjorde alla genomblöta, så nu är det soffa & filt som gäller :-)

SKK Hässleholm nästa helg... det blir till att beta av "Fira-listan" tillsammans med Rosengrens och deras goldengäng!! Ser fram emot en härlig helg!!

Denna gången drog Hilda det längsta strået och klippte BIR-titeln ...

... nästa gång kan resultatet bli det precis motsatta!!

Hyfsat golv i hallen, några hundar halkade runt rejält och själv var jag ganska försiktig, tycker det är lite otäckt.

När det var dags för hanarna så hade Boppalooza fler Ck än handlers så jag blev ombedd att visa Ninja i bästa hane.

Allt gick bra ända tills damen framför oss strödde köttbullar kring sig, de hoppade ur kavajfickan... Ninja såg detta i samma ögonblick som jag, och innan jag hann släppa kopplet när han dök, så vreds en kota i ryggen, och ichiasnerven kom i kläm ...

Nåja, jag samlade upp honom och sprang vidare. Vi stod kvar till 6 bästa hane (det är 4 som placeras) så det var ju kul ändå.

Lite senare skulle Hilda in i öppenklass och min rygg var käpprätt åt helvete. Det var 12 tikar i öppenklass så det blev en hel del varv att kuta runt.

Hilda vann klassen och gick alltså vidare till Bästa Tik som var direkt efter. Den enda anmälda championtiken ströks. Inte en chans till återhämtning efter alla varv så hon hängde lite med huvudet på sista varven och slutade som nummer 2 i bästa tik med reservcert!!

Kanske var det alla dessa varv som orsakade saknaden av resning i rörelse på slutet som domaren tyckte avgjorde det hela, eller också var det jag ... för varje steg jag tog så var det som en kniv som vreds runt, var rätt plågad faktiskt...

Ja, ja, det går fler tåg och det är ju faktiskt detta som är den spännande delen av utställningsverksamheten :-) ... att jaga certen!

Nu har vi två utställningar kvar innan bikinisäsongen är ett faktum, kanske hon tar sitt tredje o sista cert... med tanke på anmälan till Bornholm första helgen i juli, jaktprov och utställning, så hoppas vi såklart det :-)

Vi var sex stycken Boppaloozahundar som deltog och det gick bra för alla. De två tikarna, Hilda och Norpa tog varsin klassvinst (och Hilda då 2 bästa tik), B. Thriller blev 2 bästa hane, B. Big Screen, opacerad i championklass (8) med CK, B. Ung Harald blev avtackad som 6 bästa hane och tjejernas bror Nelson, B. Kung Av Sand blev 3 ökk med CK!

Vi blev dessutom bästa/jämnaste uppfödargrupp så det blev nån timmes väntan på finalerna. Vi bytte om till enhetliga kläder, det hjälpte tyvärr inte utan vi blev avtackade först av alla... men inte så ofta man är i stora ringen :-)

Det vill säga att av sex Boppaloozor fick sex CK :-) Grattis Erika!

Svinkallt, kan man sammanfatta veckans väder men vi som sitter inne o jobbar lider inte så mycket ;-) däremot drar man sig för kvällsrundan!

Helgen som gick var vi iväg på en inofficiell utställning som sällskap/utflykt och ingen av våra hundar var anmälda. Bara en slappehelg som avkoppling efter några turbulenta veckor på jobbet, och det var störtskönt i Osby.

På fredag, den 6, åker vi på utfärd. Resan går, med stopp i Varberg, till Lidköping där Hilda ska försöka få ett endaste litet cert ;-) inte alldeles enkelt, men satsar man inget så vinner man inget. Klokt uttalande, eller hur ;-)

Rapport här på söndag kväll...

och så glöm inte: 0702 165209 och inget annat!

Fem lediga dagar blev det för vår del och det med högsommarvärme. Markis och parasoll har varit uppe sen i torsdags, vi har fixat i trädgården omväxlande med en kall pilsner på altanen. Och så har vi varit iväg två förmiddagar på hundträning.

I Halmstadtrakten finns gott om marker och så även vatten. Vi körde enbart vilt dag ett och vilt, och dummies på vatten, dag två.

Jag har ju känt lite oro för Hildas tvekan på vissa viltslag, men med lite mer retning med vilt, vattten, annat folk i skogen, ny miljö... så var det inte mycket tvekan förutom på Kalle Kanini, som fick åka några extra rundor innan hon insåg att det var en go kompis som man kanske skulle ta vara på och visa upp för de andra ;-)

Det blev markeringar, sök och vatten med både vilt och dummies. Nu när "viltproblemet" löstes så uppstod ett annat... nämligen avlämningarna. Och dom hade jag ju inte ens vett att vara orolig för eftersom dummieavlämningarna är klockrena... nåja, bara att slipa på det, lite varje dag så ska nog poletten trilla ner!Allt som allt en underbar helg

Här siktas det högt så idag har jag anmält till Nordsjælland den 29 maj. Usch, väldans vad det sög i magen när jag skrev det :-)

Innan dess blir det förstås några snyggvarv. Lidköping, Hässleholm och Hasslarp. Så kul att allt dragit igång efter denna sega vinter!!

B. Kung I Baren, är röntgat...

Totalt är 4 av 6 röntgade, 2 x A, 2 x B, samtliga armbågar 0. Härligt !

På lördagen skulle flattarna dömas av en engelsk domare, Ray Strudwick, och det var förstås spännande vad han skulle tycka om VildaHilda.
Om VildaHilda tyckte han bra. Hon fick omdömet excellent och blev sedan placerad som nummer 2 i sin klass och fick CK (certifikatkvalitet).

Efter att alla tikar är bedömda ska de som fått CK gå in och tävla i Bästa Tik-klassen. Där blev Hilda placerad som nummer 4 och det är vi såklart mycket nöjda med :-) Totalt var det 62 anmälda flattar och cirka hälften var tikar.

Goldeligan & Flattekompaniet har en liten lista som vi går efter. Nämligen det att alla BIR, BIM, BIS & certvinster ska firas med skumpa. Nu hamnade vi lite på efterkälken i höstas men tog upp tråden igen i lördags. Rosa skumpa blev det (såå god!) och en snacketimme men sedan var vi rätt möra :-) Mat, vin & lite TV och sedan tidigt sänggående inför utställningsdag nummer två.

På söndagen dömde Karin Eriksson flattarna och deltagarantalet hade krympt till 44 st. I sanning den märkligaste utställning jag bevistat... Många fina hundar tilldelades Very Good (dvs, det näst bästa och då är man ute för den gången och får inte komma in och konkurrera).

Denhär domaren delade ut excellent till ett fåtal tikar och endast TVÅ CK. Snygga hundar, absolut, men det fanns fler...
... men var något generösare i hanhundsklasserna.
Hilda fick omdömet excellent och tävlade mot de 4 som var kvar i klassen och blev placerad som nummer 2, dock utan CK... härligt kritik så inte vet man varför heller...

Sådan supertrist utställning, ingen spänning i konkurrensplaceringen, ingen flatshow alls... :-( Jag är övertygad om att många, som inte brukar få CK på sina hundar, kommer att sluta ställa ut) tror att det på sikt kommer att bli en sport för de redan etablerade... men det får tiden utvisa...

Helgen har bjudit på bra väder, strålande sol på lördagen och säkert väldigt varmt i lä men där vi stod ven en kall nordanvind så det blev tyvärr bara en liten stund i solen. På söndagen hade vinden mojnat och det var nog uppåt en 18 ° men solen var svag och gömd bakom tunna slöjmoln.

Nu är det nya satser & nya vinster som gäller ! Och vi följer med spänt intresse om Hilda ska gå igång med löpet lagom till jaktprovet den 16:e...

Myran fick följa med, dels för att hon är mattes tös, dels för att hon är den av våra hundar som är lugnast. Och mycket riktigt fanns ingen som helst försiktighet kvar hos tjejerna. Amanda är 5 år och Kajsa 2. Båda har ju råkat ut för flat-attack (dvs mkt puss o kram) och blev förstås lite reserverade då så jag tänkte att Myran kunde ha en lugnande inverkan!

Spelade ett spel med Amanda där jag fick frågan: kan en människa andas under vatten? Jag svarade nej. Amanda kompletterade svaret med: "men, det vet väl alla, att människor inte kan andas under vatten för då får man vatten i lungorna... och OCH DÅÅÅÅ ... är det AJÖSS med den människan!!!

Stadgan satt som en smäck på båda två och efter en stund föll även Hildas fotgående på plats, däremot behöver hon öva mer på markeringar. Riktningen är rätt men avståndsbedömningen har hon svårare med. Fast jag minns att Ella var likadan och dessa suveräna markeringar och linjetag som hon gjorde idag... en ren fröjd att se :-)

Det blev ett pass vilthantering för Hilda också. När hon var lagom trött för att inte flamsa så gick det kanon. Markeringar med 4 vilt, hon plockade upp alla snabbt o fint och lämnade alla i hand!!! Ibland står man där som en fågelholk :o

Härligt vårväder, dock en aning kyligt om nosen. Men ingen is på sjöarna så snart bär det av dit igen för lite vattenapportering.

Så var det då Ellas tur. Henne hade vi inte tänkt ställa eftersom hon (som vanligt) är i för högt hull, men vi tänkte om när det bara skulle bli hon och en till i klassen. Nu hjälpte det föga så hon blev placerad som nr 2 med CK! Ingen av championtikarna blev heller placerade i bästa tik-klassen.

Kritiken finns på Ellas och Hildas sidor.

Som helhet var det en trevlig dag med härligt hundfolk och numera är det aldrig besvikelse med resultaten, vi har lärt oss att ta det med jämnmod ... nya satser, nya vinster :-) Tack alla för gött sällskap!!!

Ska man säga något om sydskånska så är det att det är INGEN som tänker när ringar planeras... varför har man en pyttering med halt brädgolv till flattar som ska kunna springa och visa sina rörelser, samtidigt som det står två tomma ringar med asfalt vid sidan av. Och småhundar som går... varför har dom en jättering med ett "icke-halt" golv... var det nån som tänkte till där?

Detta var vår premiärtur för i år med husbilen och vi har haft så gosigt! Jag jobbade på Cane Corso och dvärgpinscher (jättering med asfalt) dag två. Trevlig domare och ringkollega, det flöt på bra. Fadde höll ställningarna, fixade vovvar, läste och hade hur härligt som helst.

Ja, nu är den igång, husbils- och hundsäsongen. SSRK Bohus om tre veckor!

Tack Helen L för alla foton!

Det var nervös väntan för oss här nere i Höganäs och Ella som befann sig i Falun, långt långt från oss! Hon hade det bra där förstås men vi trodde vi skulle bli galna innan vi fick hem henne igen.

Såklart kunde vi inte låta bli att ta en av tikvalparna och när vi besökte uppfödaren då valparna var fem veckor så lutade det redan då åt Tik 1!
Samma dag vi skulle hämta henne skickade Erika filmer och bilder och då beslöt jag mej för att välja Tik 2, klockrent tyckte jag.

På kvällen möttes vi vid Ölandsbron och döm om min förvåning när det inte var Tik 2 som överlämnades utan den tidiga favoriten, och det har ju visat sig sedan att Erikas magkänsla ska man inte förringa :-)

På altanen var det lä och solen värmde. Jag passade på att påbörja timningen av Ella och Hilda inför Malmö Int. Två öron, två tassar, lite hals... får ta lite i taget för ryggen håller inte...

Därefter fick Myran en promenad med några linjetag längs vägen och Maya plöjde runt på ett fält. Sedan tog vi Boppaloozorna ut på flygan. Där har vi ett litet område (ca 50 x 120 m) med högt gräs, en del träd och buskar och lite knölig terräng. Men platt förstås. Allt kan man ju inte få inom gångavstånd :-)

Vi började med att skicka på varannan markering, först på samma ställen men sedan varierade vi... tänk så inkörda hundarna blir på riktning och avstånd. Men det gick superbra och allra mest stolt är jag över Hilda som i vinter har mognat och var riktigt, riktigt bra! Ella kan ju redan dethär...

När vi var klara la vi ett djupt men smalt sök med 8 dummies, 4 i vind, 4 ur vind och det gick galant. Båda söker på djup och bredd, byter inte och rakt hem igen. Hilda är, precis som sin mor, stadig i ändan och helt tyst. Nu har vi ju inte utsatt henne för vilt- och skottsituation än men hon känns stadig såhär långt.

Det blev en riktigt härlig och uppiggande träning som verkligen gav mersmak, tyvärr glömde vi kameran hemma...

Ella blev ju 2 bästa tik med reserv-cacib i Hilleröd 1/5 2010. Eftersom den vinnande tiken med Cacib redan hade sin titel så borde ju detta gå vidare tyckte man... men inget hände så efter lite forskning landade äntligen Ellas nya fina titel efter många månaders väntan!!!

C.I.B. NordUCH Boppalooza Movestar är namnet hon numera kan stoltsera med... ja, hon & hon, hon undrade förstås varför hon fick ett extra ben men frågade inte mer sedan :-) det är givetvis matte & husse som är sprickfärdigt malliga :-)

Idag har vi riktigt höstväder här i NV Skåne. Det öser ner och framåt natten har vi blivit lovade orkanstyrka i byarna så soptunnorna lär fara omkring på gatan i natt.

Helgen som gick åkte jag tåg till Växjö och umgicks med äldsta dottern, svärsonen men framför allt med mina söta goa barnbarn Amanda 5,5 och Kajsa snart 2. Amanda är väldigt tidigt utvecklad så det är vi vana vid... men att Kajsa redan säger fem-ords-meningar är lite överraskande vid den åldern. Men kul med smarta kids :-) Lite som med våra hundar... dom uppfattar saker som man aldrig kunde tänka sig... nästan lite läskigt!

Goda middagar, trevligt sällskap och långa promenader i vårvädret... en härlig helg som vi snart gör om :-)

På hemresan blev tåget en kvart försenat redan vid Alvesta och tyvärr ville inte Arriva vänta in oss i Hässleholm där jag skulle bytt till Helsingborg. Så det blev till en 3-minuters-påhälsning i Lund och byte där i stället. Totalt sett en timmes försening och det är väl inte hela världen egentligen. Jag hade ju "Hypnotisören" att läsa och den var väldigt svår att lägga ifrån sig, ens för att kolla hållplatserna :-)

Nu händer det just inte så mycket utan det blir lite träning med Ella och Hilda. Hilda ska ju förhoppningsvis ta ett pris i nkl i vår.

Nästa utställning är Malmö Int där jag även ska jobba som ringsekreterare den andra dagen. Hoppas på en ras utan allför mycket specialare eftersom det är nya regler fr.o.m januari och en hel del att hålla reda på.

Våren är på väg med stormsteg, snödropparna blommar, och en liten, liten knallblå pensée har stuckit upp huvudet i en kruka på altanen :-)

föddes idag för 12 år sedan. Den åttaveckors valp vi fick hem höll på att knäcka mej helt. Ett helt galet yrväder intog vårt hus. Hon började med att hysteriskt rusa omkring ibland stenarna runt dammen och började halta, stukat tassen trodde jag förstås, så jag ringde i panik kompisen Berit som kom och undersökte och lugnade mej.

Hennes små vassa tänder tog sig an gipsväggen i köket, hon rev jord och växter ur stora golvkrukor, tuggade fjärrkontroller i småbitar, en hundralapp "kom ut" på gräsmattan, det var silvertråden som i solljuset avslöjade det hela... ja hon demolerade allt som kom i hennes väg, och på den vägen är det än idag... Hon har knyckt jäst och magpumpats, ätit 600 g herrgårdsost utan att ens få magknip. Hon har rymt ett otal gånger trots inhängnad tomt, vi har löst ut henne från polisens förvaring och ibland har hon själv, efter flera timmar av oro, suttit på trappan och väntat på att bli insläppt.

Ja, hon har gett oss lika många gråa hår som glada skratt :-) En mer personlig och härligt envis, halstarrig hund får man nog leta länge efter. Och alltid lika glad, aldrig en sur min !!!

Lydnadsträningen började på klubben här i Höganäs och den första kommentar jag fick var: tänkte du träna lydnad med den hunden??

Och visst tränade vi lydnad. Ibland gick det bra, andra gånger mindre bra. Det var väldigt mycket upp till damens dagsform. Och matte besatt inte de kunskaper eller den erfarenhet som kunde övertala den unga damen att göra som matte tyckte. Men – vi lyckades faktiskt vinna klubbtävlingar vid flera tillfällen och Maya har minsann ett förstapris i LK I!!

Vi provade på agility och det fungerade bra. I flera minuter faktiskt. Ända tills en hare drog förbi planen med Maya i full fart efter...

Däremot kunde damen ligga i godan ro på soffan och när jag hemma i vardagsrummet tränade lydnad med Myran, ja då for hon ner på golvet och slängde sig på Ligg! Satte sig på Sitt! och tittade sedan förväntasfullt om matte skulle hala upp nåt gott ur fickan :-)

Hon har fått lite krämpor de senaste åren men har alltid varit en frisk och stark hund både fysiskt och psykiskt. Livmodern är bortopererad, hon är opererad för juvertumörer, går på sköldkörtelmedicin, och börjar bli lite trött i bakstället. Hon är en härlig, rolig och energisk hund som aldrig nånsin slutat dra i kopplet :-) och hon ger oss många goa skratt varje dag :-). Varje kväll vid åttatiden kommer hon med en äcklig gammal snutte som vi ska kasta. Det räcker med en gång sen lägger hon sig och suttar...

Vi är så glada och tacksamma för varje dag vi får tillsammans med vår härliga Maya!!!

i Göteborg gick ju av stapeln denna helg men vi valde att inte deltaga. Dels var ingen av våra snyggosar i päls, och dels var det på tok för dyr anmälningsavgift. Jag hoppas att detta syntes tydligt så att SKK Västra sansar sig till nästa år... anmälningsantalet har sjunkit drastiskt, i alla fall i retrieverringarna ...

I Skåne har vi haft en strålande vinter ända till denna helg då plusgraderna och regnet kom. Istället har vi halkat runt på snorhala isgator. Snötäcket är idag någon decimeter på otrampat men på vägarna som sagt fullständig livsfarlig isgata.

Eftersom Hilda har två cert i unghundsklass så väntar vi med att ställa ut henne tills hon fyllt två år och det gör hon den 12 mars. Alltså blir hennes första utställning Malmö Int den 19 mars. Inga utflykter innan dess så det blir till att hålla sig lugn även om det drar nåt så alldeles hemskt i husbilstarmen :-)
En gnutta sol o värme och jag är på väg ... :-)

Två dagar till med halvtid sen är det full rulle på invalidon igen ;-) Jag går numera på styrketräning två gånger i veckan och det ska förhoppningsvis sätta sina spår även på andra delar av kroppen än axeln :-)

Koltrasten sjöng för mej i kväll, snön smälter, livet känns ljust & skönt!
Ja, ja, jag vet att det kommer mer vinter men bara en sån här liten paus känns fjäderlätt :-)

... då var jul och nyår över och skönt är det! Nu är vi på toppen av uppförsbacken och det kan bara bli bättre. Dvs VÅR :-) Snötäcket har halverats av nollgradigt så idag är det 5 cm istäcke istället. Nej, får jag välja så vill jag hellre ha knarrande vitt.

Julhelgen inleddels med mycket snö, kallt och dottern Isabella & Jonas kom till oss! Vi beslöt att vänta med "tomten" tills på juldagen då Växjögänget! dvs dotter Millan med familj, skulle komma från Karlshamn. Vädret var faktiskt helt ok trots alla varningar men magarna var inte ordning. Kräk och diarré... nej, det ville verkligen inte ha hit eller för deras del att åka bil med.

På annandagen åkte lundaborna hem och strax efter kom växjöborna. Tyvärr tog det bara en liten stund innan Kajsa kräktes och hennes pappa Joakim var inte sen att hänga på. Med tanke på att Isa & Jonas skulle fira nyår i Berlin så var det en evig tur att de gick om varandra...

På måndagseftermiddagen beslutade de sig för att åka hem, så tyvärr blev det en väldigt kort visit. Men skadan var redan skedd...

Undertecknad åkte på magsjukan, husse låg nerbäddad med hög feber... men även här slog bacillen till så på nyårsafton var han fortfarande utslagen...alltså, hur kul kan det vara?? Vi satsar på en ny familjehelg om några veckor :-)

På nyårsafton hade vi bjudit hem Goldenligan men av förklarliga skäl fick vi skjuta det till Trettondedagsafton.

Vår nyårsmeny blev mycket enkel men väldigt god, nästan det första vi åt alls i mellandagarna. Hundarna och vi hängde i soffan, det smällde rejält från tidig kväll och de två första knallarna reagerade någon hund på men resten av kvällen/natten var det ingen som brydde sig!! Skönt!

Bilden visar vårt fina julaftonsbesök! En hornuggla på grannens garage, den satt hela dagen men nästa morgon var den försvunnen! Fotat inifrån vårt smutsiga köksfönster med 30 x optisk zoom.