2012 |
|
2012/2013 |
||
Gott Slut och Gott Nytt |
|
24 november 2012 |
||
Adventsutställning |
|
Oktober/november 2012 |
||
Jaktprov, spår och spa… |
|
30 september 2012 |
||
Träning av fotgående för både hund och matte |
|
6 juli – |
||
Sommaraktiviteter: Utställning, WT, semester m.m. |
|
Møns Klint. |
Rømø. Utsikt mot Vesterhavet. Sanden är så packad att man kan köra ända ut till vattenbrynet. |
|||||||||||||||||||||||||||||
Typisk gata i Danmarks äldsta stad, Ribe. |
Dekorerad dörr i Ribe. |
Nya, moderna färjan mot Langeland. |
||||||||
30 juni–1 juli |
||
Så var det dags för den första av de två |
|
13-17 juni |
||
Ett härligt veckoslut som började redan på onsdagen... |
|
26 maj |
||
Pingsten 2012 gick inte i hundarnas tecken… |
|
… vi var nämligen bjudna på bröllop!! Min lillebror Jörgen gifte sig efter sju år med sin Pia! Och vilket bröllop sen! Mycket gick i nostalgins tecken och här kommer en liten berättelse för den som orkar läsa :-) |
||
Aspö-huset. Vårt smultronställe i Blekinge skärgård. |
||||||||||
"Go'natt", gammal försvarsanläggning i inseglingen till Karlskrona. Ingår i UNESCOS Världsarv. |
Vigseln förrättades av Karlskronas "borgmästare" på Söderns soldäck. |
|||
* Förklaring till "Nostalgitrippen": |
||
9 maj |
||
En vecka i grannlandet |
|
När vi åkte över den första maj var det sol, varmt & sommar. Vi kryssade runt på Nordsjælland och hade några sköna dagar. Fredag morgon infann vi oss på Jægerspris skjutbanas område där jaktprovet skulle äga rum. Det var svag vind, blandat sol o moln och en behaglig temperatur. Väl framme vid provplatsen var det två enkelmarkeringar på land och en på vatten. På vattenmarkeringen dök hon rakt i och hämtade och kämpade sig uppför en hög brant kant, sprang mot mej ett tiotal meter... (yes, vi klarar det hann jag tänka...) och strax framför mina fötter släppte hon duvan och skakade vattnet ur pälsen. Så besviken jag blev trots att jag ju faktiskt var förberedd... Där gick vårt förstapris käpprätt åt skogen. Nu väntade ett sök. Transporten dit gick över förväntan och söket gick galant! Efter snabba upptag och inlevereringar av fyra vilt var domaren nöjd "jag har sett vad jag ville se". Till och med mina skick åt olika håll åtlyddes till fulländning :-) Nu blev det ju "bara" en tvåa pga "vattenduvan" men jag är ändå nöjd för jag vet ju vad vi ska träna på och det har inte poppat upp några andra konstigheter utan det andra sitter - so far - kanon! Sammanfattande kritik: "En glad hund som löser dagens uppgifter i passande fart och stil. Tyvärr hamnar duvan på marken efter vattenarbetet." En 2:a i nybörjarklass blev alltså resultatet. Ja, det var jaktprovet det. Nu väntade två dagars utställning. |
||||||||||||||
Det var alltså just i denna sekund jag |
||||||||||||||
Ut |
||||||||||||||
Lördag morgon var det dags för utställning. Kallt och ruggigt men i sol och lä var det uthärdligt. Flattarna gick först i ringen och dömdes av Lene Johansen. Flera cacib o cert gick till svenska hundar men hon ville inte ha så långa hundar så Hildas lite längre länd föll henne inte på läppen. Dock blev det CK trots oplacerad i championklassen. Trevligt sällskap hade vi hela dagen med en flock svenskt flattefolk som skyfflade hem BIR, cert o cacib. Kvällen valde vi att tillbringa i husbilen under dubbla duntäcken och det blev ingen sen kväll med Luuk ;-) Söndag. Ännu kallare och inga vinterkläder hade vi med oss. Efter många timmars väntan i blåst och kyla var det slutligen dags för flattarna, då hade klockan hunnit bli 13.30. Hilda fick excellent och blev oplacerad men när jag läste kritiken så fattade jag ingenting. Det var inte mycket som var rätt på den hunden. Men bettet var ju korrekt :-) tack för det Wim Wellens... |
||||||||||||||
Ingen placering denna helg så ett CK blev lördagens skörd. |
||||||||||||||
Kritiken: Utm typ, härligt huvud och uttryck, vacker hals och överlinje, välvinklad fram och bak, en aning långt ländparti, välställda ben, kunde haft bättre tassform, utmärkta rörelser. |
||||||||||||||
Fyra av fem deltagande championtikar |
||||||||||||||
14 april |
||
Efter all träning ... |
|
... var det så dags för start i nybörjarklass. Lördagen den 14, tidig morgon, åkte Hilda o matte ner till Skabersjö för att starta som nummer 13. Det blev en mycket lång väntan för Hilda, så när klockan var ca halv fyra var det vår tur och då hade damen i fråga laddat i bilen sen 08.30... Det märktes också på henne. Hon var het och stissig, pep, hoppade och var allmänt jobbig. Det beteendet drog ju också upp min stressfaktor så det var väl inte med allra bästa känsla vi gick in och startade... Två enkelmarkeringar med vatten precis bakom. Det gick galant. Fina upptag, rakt in och perfekta avlämningar. En rejält lång transport bort till söket där vi gick förbi funktionärer och viltlagret på en meters håll. Här hände något, hon hispade o hoppade, kollade åt alla håll men jag fick in henne fot igen. Söket var ett ganska stort flackt område med gräs, vass och vatten och här hämtade hon in alla fem vilt, lämnade i hand och jag var nöjd. Vidare transport ner till vattnet där det blev två enkelmarkeringar, en till höger om en ö och en bakom ön. Fullträff på dessa, markerade, simmade fint, direkt hem igen... men droppade halvvägs upp (ca 10 m) för att ruska vattnet ur pälsen. Tja, där såg jag tydligt hur priset sjönk i rask takt... En 3:a blev resultatet för oro vid fötterna och att båda vattenavlämningarna droppades (en hade domaren kunnat köpa)... fast jag är ganska nöjd ändå :-) Det blev en tuff dag för en liten tjej, min goa härliga Hilda :-) |
|||||||||||
Bilderna föreställer en bit av söket samt vattenmarkeringarna. Så kan ett skånskt jaktprov se ut... |
|||||||||||
Och som om… |
|||||||||||
15 april |
|||||||||||
… inte det var nog… |
|
... så åkte vi dagen efter till DRK:s jaktprov i Helsingør. Nära och bra, fint väder och som alltid härlig glad stämning! Hilda hade startnummer 8 men med två strykningar gick vi in som nummer 6. Hon var betydligt lugnare idag och satt tyst och väntade vid startlinjen. En transport i koppel längs med en å till två enkelmarkeringar över ån. Ån var i bredd sådan att det var vääldigt långt att hoppa men en del hundar gjorde det och andra sprang i vattnet. På tillbakavägen var det ju lätt hänt att något vilt skulle knäckas i det hoppet men det sa domaren att det skulle inte belasta hunden i så fall... det gick galant för Hildas del :-) En liten bit bort var det en enkelmarkering på vatten, här tvekade Hilda bråkdelen av en sekund men slängde sig i det svarta vattnet (vi brukar ju träna i Öresunds gröna vatten med sandbotten) simmade ut och hämtade duvan. Vid uppgången valde hon ett lättare ställe att gå upp än där jag stod... och tog sig därmed friheten att släppa duvan och ruska vattnet ur pälsen, nåja, det var inte helt oväntat (vi vet vad vi ska träna på). Ett långt perfekt fotgående längs ån fram till ett sök i skogen. Transport över en smal spång. Ganska gles skog och lättsprunget jämfört med föregående dags prov. Hilda plockade en efter en (7 vilt tror jag, varav två kaniner), snabba fina upptag, direkta inlevereringar och snygga avlämningar. Från protokollet: "Söker gott och energiskt, använder sin näsa, fina upptag, visar goda viltfinnande egenskaper. Ett fint och självständigt sök". Helhetsintryck: "En dejlig og glad hund som provet igenom visar ett arbete med god fart och stil och har god kontakt med sin förare". På grund av den droppade duvan på vatten fick vi ett 2:a pris i nkl. Här är danska domare betydligt strängare än svenska så många små bitar ska falla på plats för ett förstapris :-) En härlig dag. Nöjd matte och trött hund :-) |
||
3 april |
||
Träning pågår … |
|
… så nu ska vi försöka ta igen det vi missade inför starten förra året. Då – nyss fyllda två år och nylöpt... hur begåvat var det att anmäla henne, frågar man sig med facit i hand :-) Nu är vi bättre förberedda. Vi tränade vilt i höstas, dummies i vinter och vilt nu igen i "vår". Vad vi förstås inte kunnat träna är vattenavlämningarna men där har jag en plan, så får vi se om den funkar. Tänkte så hjärnan rök men bestämde mej till slut för att prova "fler-stegs-metoden" ja :-) jag har själv döpt den till det och den går ut på att ta små steg vid vatten och öka avståndet och framför allt "blötheten". Hoppas få in rutinen att man alltid lämnar av och får köttbulle innan man får lov att skaka sig på kommando. Fotgåendet kunde vara med lite mer samarbetsvilja o mindre tjat, likaså blir det lite störigt "vid fötterna" emellanåt. Stadga, sök, markeringar, upptag och avlämningar är annars så bra som jag skulle kunna önska. Aningens mer kaninträning ska vi förstås ha. Håll tummarna för oss inför vårens prov, ett i Sverige och ett i Danmark! |
|||||
Här hemmavid tränar vi oftast i havet i brist på närliggande insjöar. |
|||||
25 mars |
||
Hildas fästman … |
|
... Toby, Black Micas For Those Who Dare, gjorde ett bejublat framträdande i Högbo den 25 mars. Han vann över alla hanarna och även över sin syster Himla, som blev bästa tik, samt över alla andra raser i grupp 8 och slutade som BEST IN SHOW!
|
||||
8 mars |
||
Cruft's & vår i Birmingham |
|
Torsdag morgon. Tidigt upp och iväg, det snöade ymnigt kl 5.30 när jag körde till Helsingborg för vidare färd till Kastrup. Väl där avgick planet i tid och 9.55 lokal tid landade vi. Gunilla och jag tog en taxi till förorten där vi bodde på ett mycket trevligt frukosthotell, perfekt när man har hundar med, men lite glest med bra restauranger i området ... Carina o Marita hade kört bil hela vägen så när vi anlände körde vi till en pub på landet där vi åt lunch. På kvällen anslöt sig de två sista till hotellet så vi gick till ett hotell i närheten för middag. Tjo och tjim på sex fruntimmer men vi fick ju tänka på att det skulle bli en grymt tidig fredagmorgon... Fredag den 9. Detta var alltså den stora dagen som skulle tillbringas på Cruft's, en av världens största hundutställningar. Carina och Marita hade hundar som skulle ställas så de var uppe i ottan. Och tur var väl det, för GPS:en levde sitt eget liv. För oss andra fyra som tog taxi var det lugnt. Alldeles för lugnt, för när vi kom fram och köpt biljett strax efter halv 8 så visade det sig att vi inte blev insläppta förrän 8.15! Och bedömningen i tikringen började 8.30. Först ut var Marita och Ria tillsammans med 25 andra yearling-tikar. Domaren plockade ut 8 av dem och däribland Ria!!! Det blev ingen placering i klassen men hur bra var det inte ändå?? Vi gick lite rundor, fikade o snackade, vi hade ett svensk-norskt läger, och långt senare på dagen var det slutligen tid för Carina o Bonus att äntra ringen i open class. Många supersnygga hanar deltog och under vårt och resten av publikens jubel drog Bonus det längsta strået bland 18 championhanar!! Vilken makalös känsla att se vår träningskompis stråla i ringen och bli Bästa Hane/BOS med engelskt cert av ca 160 hanar. Som andra bästa hane klev ännu en svensk blondin in i ringen, nämligen Jonna med Tobias!! Jublet visste inga gränser :-) Skumpa inhandlades av Carina och efter en snabb uppfräschning firade vi i hotellets lounge. Taxi var beställd och väl framme på puben BLACK DOG (passande nog) hade vi en härlig kväll med mat, och inte minst, dryck :-) Den taxichaffisen funderar nog en extra sväng innan han stoppar in sex svenska brudar i taxin igen... :-) Himmel o pannkaka, vilken dag!!! Lördag fick vi sovmorgon och en slappedag. Gunilla och jag lufsade runt på stan, satt i solen och hade skönt. Påskliljor, primula, krokus och hägg blommade för fullt. Och det var ingen tvekan om att det var riktigt vårluft vi andades. På eftermiddagen åkte vi till flygplatsen, G shoppade lite lila kapsyler, vi käkade fish & chips som var under all kritik och 17.50 lyfte planet mot Frankfurt där vi bytte för vidare färd till Cph. Jag var faktiskt hyfsat cool på alla sträckor men inflygningen till Köpenhamn var läskig med många luftgropar... men jag matades med karameller o peptalk från reskamraten och det mildrade förstås rädslan en aning ;-) Hemma i Höganäs strax efter 01.30... och möttes i dörren av svansviftarna med varsin sko i munnen, och en högljutt tjutande Hilda :-) Snacka om mottagande! Fadde var vaken och lite ost och vin intogs mitt i natten medan jag berättade det viktigaste. Vilken superkul tripp det blev!!! Tack alla för härligt sällskap! |
|||||||||||||
Bonus bästa hane, Tobias andra bästa. Glädjen stod högt i tak!! Foto snott från Nina Skjelbred. |
|||||||||||||
När vi plåtade Bonus på promenad dagen innan Cruft's frågade en dam i parken: Is he a very special dog? ... tänk så rätt hon hade. |
|||||||||||||
Delar av det svensk/norska lägret... Gun, Carina, Marita, Jon A, Micke o döttrar |
||
3 mars |
||
Lite smått och gott … |
|
En nyhet som jag gick ut med i förra veckan var den att vi inte väntar längre på Hildas löp. Vi skjuter helt enkelt kullen till nästa (?) löp, förstås beroende på när det nu blir... flera av valpspekulanterna är låsta av leveranstiden först och främst men några stannar kvar i kön och väntar. Det är ju kul!! Nu tar jag tillfället i akt att verkligen ligga i med Hildas träning och försöka få ett pris på jakten. Klarar vi det så bär det av till det stora landet i väster ;-) för att jaga ett danskt cert. Jag ska även försöka få till viltspåret (puh, vilken uppförsbacke) ... vet faktiskt inte varför jag tycker det är så jobbigt ... Den här helgen har vi haft underbart vårväder. Jag satt i flera timmar i solen på altanen i fredags, och i lördags var det lika härligt väder när vi var i skogen och tränade med Ella o Hilda och några till. Vi började med ett sök med nio vilt av olika slag. Det var fyra hundar så de hann vila mellan varven. Därefter blev det markeringsträning som gick kanonbra det också. Hildas markeringar var kalasbra med snabba upptag och rakt in. På söket kunde man inte se alla upptag men hon kom snabbt in, utom på kaninen som hon lämnade åt sitt öde på första rundan. Nästa gångsom hon var där och kollade fick hon ett ja-ja och det räckte för att hon skulle plocka upp snabbt och komma rakt in. Varenda vilt lämnades snyggt och prydligt i hand. Hilda behövde visst det här vinteruppehållet för att mogna. Husse körde med Ella men det vet vi ju sen innan att hon är helt suverän :-) Där blev det några ganska tuffa dirigeringar med dummies. Och sedan fick hon plocka resten av Bonus’ sök... På söndagen slog vintern till igen, det var mulet med en iskall ostanvind. Men lite grundträning var inte helt fel. Riktat närsök, stoppsignal, klockan...Hilda x 3. Tyvärr blev inte Ellabilderna bra... |
||||||
25 februari |
||
Nu är våren här meteorologiskt … |
|
… och grannen grillar. Dock känns det inte så idag med tanke på vindhastigheten. Sammantaget blir det minusgrader så det är inre tjänst som gäller. Vi hade tänkt köra ett träningspass med dogsen men skjuter det på morgondagen. Kanske det blir städning av husbilen för snart måste det ju vara dags för årets första utflykt! Sedan ett par veckor har pelargonerna stått inomhus i ett fönster i söderläge. Med beskärning, lite ny jord och gödning har de skjutit i höjden. Vi har inget vettigt ställe att övervintra dem på så de står i garaget som är oisolerat. Vid minustemperatur sätter vi igång en värmefläkt men det har verkligen inte varit många gånger i vinter. Nu väntar vi någon månad innan det går att flytta ut krukorna på trädäcket. |
||||
21 februari |
||
FRÄLST … |
|
En vanlig sen eftermiddag består ofta i att jag ser på Ceasar Millan. Så även idag. Och vad som egentligen hände, som inte hänt vid andra tillfällen – det har jag inget svar på ... Det var den vanliga visan med jobbiga hundar, inget för oss med icke-aggressiva flattar att fokusera på. MEN även vi har ju problem med, som i mitt fall, att få hunden att gå bredvid och inte en bit framför. Och idag blev jag frälst. Vet inte riktigt hur det landade i mitt sinne men jag tror att det var när han påtalade att när man ser fyllon, knarkare och några andra katerogier som jag inte hörde, så går deras hundar ALDRIG framför utan snarast bakom. Vad brukar man egentligen tänka när man ser det?? Stackars hundar. Slagna. Hotade. Och visst, inget önskeläge för någon hund förstås men "jag såg ljuset". I själva verket handlar det om att en människa i den situationen är en renodlad egoist. H*n behandlar hunden som en hund och inte som ett barn. "Vill du följa med så kom, annars skit i det". Krusar inte. Lockar inte. Tjatar inte. Jag kan inte återge hans förklaring till fullo men han är ju inte egentligen en dogwhisper utan en renodlad psykolog, om än självlärd och med en stor portion sunt förnuft och en förmåga att reda ut beteenden. Samt behärskar konsten att läsa av en hund. Jag är djupt imponerad av honom. Jag tog ut Hilda efter programmet och gick en mycket snabb runda på ca 20 minuter. I löst koppel, inget mellansnack utom vid ett par tillfällen då jag såg hela huvudet på henne och inte bara nosen. Jag behövde knappt titta utan kände att jag hade tankat Ceasars energi och hon var bara så balanserad som jag aldrig upplevt henne förut. Bara att frammana den energin i fortsättningen så blir det kanon!!! Om hon är sur och lessen? Icke. Men matte är euforisk :-) |
||
27 februari |
|
Ett par bilder |
|
Satt och sorterade lite ... och då dök dessa bilder upp på vår allra älskaste MYRAN, *för alltid i våra hjärtan* Jag blev så förvånad att det var redan när hon var tre år som jag låg i som värst med lydnanden. Båda bilderna är från sommaren 2005.
|
||||||